Vårdnadstvist Göteborg

För att boka en tid med en jurist ring 031-361 83 76 eller maila
info-juridik(a)fjallmans.se

Med hänvisning till vårt rådgivningsansvar svarar juristerna enbart på juridiska frågor vid besök.

Vårdnad, boende och umgänge

Ett vanligt konfliktområde vid en separation eller skilsmässa är hur omständigheter kring barnen ska hanteras. En skilsmässa är alltid en stor förändring i ett barns liv och därför är det av yttersta vikt att de vuxna hanterar sin separation på ett vuxet sätt och med respekt för de barn som drabbas av separationen.

Utgångspunkten i alla frågor som rör barn ska utgå vad som är bäst för barnet och det gäller även vid frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. En separation påverkar barn i allra högsta grad och det är tydligt att ju mer ansvarsfullt föräldrarna samarbetar och löser omständigheter kring barnet – desto bättre förutsättningar för ett barn som mår bra. Konflikter mellan föräldrar och svårigheter att samarbeta är en tydlig riskfaktor för att barn mår dåligt av separationen.

Varje situation, relation och barn är unikt. För att vi ska kunna ge dig den rådgivning som passar dig och din situation bästa inleder vi på Fjällmans Juridik vanligtvis vår rådgivning med ett möte. Vi träffas helst men det går också bra på telefon. Vi går då igenom din och dina barns situation, gällande rätt, svarar på frågor samt ger en bedömning och rekommendation för hur du bör gå vidare. Vid tvist hjälper vi dig också med finansiering genom rättsskydd eller rättshjälp.

Vi på Fjällmans Juridik drivs av ett stort engagemang för att tillvara ta dina och dina barns intressen.

Du är varm välkommen att höra av dig!

Hur går en tvist om vårdnad, boende eller umgänge till?

Själva tvisten börjar med att en av föräldrarna, ofta med hjälp av juridiskt ombud, skickar in en stämningsansökan till tingsrätten. Den förälder som skickat in stämningsansökan kallas för käranden medan den som blir stämd kallas för svaranden. Stämningsansökan ska skickas in till den domstol som hanterar den ort där barnet var folkbokförd 1 november året innan stämningsansökan skickades in.

Stämningsansökan innehåller yrkanden, grunder, omständigheter och bevisning för att ge underlag till domstolen om vad käranden vill ska hända och varför. Efter att svaranden mottagit stämningsansökan så ska svaranden svara på detta i ett svaromål.

Muntliga förhandlingDärefter brukar en muntlig förberedelse äga rum och föräldrarna blir då kallade till domstolen tillsammans med sina juridiska ombud och under denna förhandling så försöker rätten få föräldrarna att komma till en överenskommelse. Kan föräldrarna inte komma överens trots den muntliga förberedelsen kan domstolen fatta ett interimistiskt beslut vilket innebär att de tillfälligt beslutar i frågan om vårdnad/boende/umgänge i väntan på att det slutliga beslutet kommer vid en senare rättegång. Ett interimistiskt beslut kan ibland vara nödvändigt för att skydda barnet. Innan den muntliga förhandlingen har domstolen ofta frågat socialtjänsten om uppgifter om familjesituationen för att bilda sig en uppfattning om det förekommit exempelvis våld, missbruk eller andra omständigheter som kunnat anses vara en risk för barnet i hemmet. Vid den muntliga förberedelsen lämnar domstolen en tidsplan där föräldrarna får en tydlig överblick över vad som kommer att ske och när.

VBU-utredning
Domstolen kan själv inhämta olika former av utredningar eftersom det är domstolens skyldighet och ansvar att se till att frågor som rör barns vårdnad, boende och umgänge blir tillräckligt utredda. Det kan handla om att de önskar en fördjupad undersökning, en så kallad VBU-utredning (vårdnads- boende- och umgängesutredning) från socialtjänsten. Syftet med utredningen är att bestämma vad som anses vara det bästa för barnet. I denna utredning tittar man på risker för att barnet far illa, hur man kan säkerställa en nära och god kontakt för barnet med båda sina föräldrar, föräldrarnas möjlighet att samarbeta samt deras lämplighet som vårdnadshavare, boendeförälder eller umgängesförälder. Denna utredning ska mynna ut i ett förslag till beslut vilket ska vara tydligt motiverat och beskriva de konsekvenser som beslutet kan leda till för barnet.

Medling och konflikthantering
Domstolen har en aktiv roll i att försöka få föräldrarna att komma överens i frågorna som rör barnen. Utöver domstolens försök att skapa samarbeta kan de besluta om att ta in en extern medlare för att försöka förmå föräldrarna att komma överens. Domstolen kan även besluta om att då processen inleds att föräldrarna ska erbjudas att gå på samarbetssamtal hos familjerätten i den kommun de bor i. Detta bygger dock på att båda föräldrarna vill delta i det frivilligt.

Att föräldrarna kan samarbeta är en viktig faktor för barnets välmående. Ett gott samarbete ger bäst förutsättningar för att tillvarata barnets behov. Omvänt så ligger generellt sett svårigheter att samarbeta som något negativt och som talar emot gemensam vårdnad.

Huvudförhandlingen
När alla utredningar är färdiga så kallas föräldrarna till förhandling i domstolen. Under denna förhandling så tjänstgör en juristdomare och tre nämndemän och det är dem som tar beslut i frågan.

Under förhandlingen så kommer föräldrarnas att få frågor av sina egna ombud och motpartens ombud och ibland även av domstolens ordförande. De frågor som ställs rör både parterna och barnet för att visa på föräldrarnas föräldraförmåga, samarbetsförmåga och relation till barnet. Har någon part begärt att vittnen ska höras kommer också dessa att få frågor.

Under processen är parterna fria att lägga fram de bevis de önskar, både skriftliga som muntliga. Det kan handla om SMS-konversationer, inspelningar, bilder, utredningar, utdrag ur journaler osv.

Domen
Efter huvudförhandlingen så blir domen offentliggjord inom två veckor från huvudförhandlingen. Domstolen ska döma utefter vad som är bäst för barnet och det tas också hänsyn till barnets egen vilja i den mån det är aktuellt med hänsyn till dess ålder och mognad.  

När beslutet har kommit så är det juridiskt bindande för parterna. Domstolen kan besluta om vem som ska ha vårdnaden men också om var barnet ska bo, vilket umgänge det ska vara och hur kostnader ska fördelas. Avviker någon av föräldrarna från det som står i domen så har den andra föräldern rätt att begära verkställighet av domen hos tingsrätten. Då startar en ny rättegång som kan besluta att om parten inte följer domen så måste parten som avviker betala ett vitesbelopp. Är avvikelsen mot domen allvarlig, exempelvis om det handlar om att barnets hålls ifrån den andra föräldern under längre tid, så kan domstolen besluta att barnet ska omhändertas och lämnas över till den andra föräldern med hjälp av polisen.

Är någon av föräldrarna inte nöjd med beslutet så har parten tre veckor på sig att överklaga beslutet från det att domen meddelades. För att få beslutet prövat av hovrätten krävs dock prövningstillstånd och det ges bara i det fall att hovrätten är tveksam till om tingsrätten dömt rätt, om det är viktigt att hovrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor eller om det annars finns synnerliga skäl att pröva ärendet.

Vad är barnets bästa?

Att bestämma vad som är barnets bästa är en svår uppgift och det är många faktorer som ska vägas in. Barnets vilja är en faktor som domstolen och alla instanser ska ta hänsyn till. Alla barn har rätt att få komma till tals och berätta om sin situation och vad de önskar. Hur mycket vikt som läggs vid barnets vilja beror dock på hur gammalt barnet är, dess mognad osv.

Vid bedömningen av barnets bästa så är det allra viktigaste att barnet ska få förutsättningar att leva i en miljö som är sund, god, där barnet respekteras och får möjligheter att finnas och utvecklas som människa utefter barnets förutsättningar. Det är viktigt att barnet skyddas från psykiskt/fysiskt våld och andra omständigheter eller beteende som riskerar att skada barnet. En viktig faktor är hur bra föräldrarna kan samarbeta och hur väl föräldrarna ser till barnets bästa och möjliggör för barnet att må bra. Med en god vilja, goda intentioner och möjlighet att kunna lämna negativa åsikter om den andra föräldern åt sidan inför barnet bäddar man för en miljö som är positiv för barnet och barnets bästa.

Många drar sig för att inleda en rättstvist på grund av rädsla för att kostnaderna ska bli höga. Hur mycket en vårdnadstvist kostar beror helt på hur omfattande den är och hur lång den är. Har du en hemförsäkring så innehåller den ofta ett rättsskydd vilket innebär att försäkringen går in och täcker den största delen av dina kostnader för juridiskt ombud. Du betalar då oftast 20% av kostnaden själv som självrisk.

Vi på Fjällmans Juridik är måna om att ha en öppen och kontinuerlig kontakt om kostnaden för att du ska känna dig trygg. Tillsammans ser vi över förutsättningarna för om du kan beviljas rättsskydd genom din hemförsäkring. I det fall du saknar rättsskydd och samtidigt har en årsinkomst på mindre än 260 000 kronor kan du i vissa fall ha rätt till rättshjälp vilket innebär att staten bekostar en del av rättegångskostnaderna.  

Måste man ha ett juridiskt ombud?

Det finns inget tvång att ha ett juridiskt ombud när det gäller vårdnadstvister utan var och en är fri att företräda sig själv. En vårdnadstvist är dock ofta komplicerad rent juridiskt samtidigt som mycket känslor är inblandade varför det i regel är nödvändigt med juridiskt ombud. I det fall att en vårdnadstvist är på gång är det klokt att kontakta ett juridiskt ombud så tidigt som möjligt för att bästa möjliga hjälp ska kunna ges.

Har du frågor om tvister om vårdnad, boende och umgänge?

Vi på Fjällmans Juridik drivs av ett stort engagemang för att tillvara ta dina och dina barns intressen.

Du är varm välkommen att höra av dig!