Vem ärver mig?

6 november, 2018

I vår vardag händer det att vi ställer frågan till personer vi träffar om de vet vem som ärver när de dör. Dessvärre möter vi stor osäkerhet på den frågan. Vi önskar idag i bloggen förtydliga detta. Arvsrätten i Sverige delar upp arvingar i tre stycken så kallat ”arvsklasser”.

I den första arvsklassen finner vi den avlidnes bröstarvingar, vilket motsvarar barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Adopterade ses som bröstarvingar. Man kollar alltså ner i släktträdet. Skulle man ha ett barn som avlidit träder barnets egna barn in i dess ställe. För att exemplifiera. A har två barn B och C. B har avlidit innan A har avlidit. B efterlämnade sig två stycken egna barn D och F. När A avlider kommer således C att ärva hälften (1/2) och D och F träder i Bs ställe och ärver således en fjärdeandel (1/4) vardera.

Finns det inga i den första arvsklassen (enligt ovan) blir de som omfattas av den andra arvsklassen arvsberättigade. I den andra arvsklassen kollar man istället upp i släktträdet. I första hand finner vi föräldrar, men om de inte är i livet så blir det den avlidnes syskon, syskonbarn och syskonbarnbarn som träder i förälderns ställe. Det gäller även om en förälder är i livet och en är avliden. Då går inte allt till den kvarvarande föräldern, utan syskonen träder in i den avlidne förälderns ställe. Observera att även halvsyskon kan vara arvsberättigade.

Om det inte heller finns någon i den andra arvsklassen (enligt ovan) får man leta i den tredje arvsklassen. De består utav far- och morföräldrar till den avlidne och om de inte är i livet, så blir mostrar/fastrar/morbröder/farbroder arvsberättigade. Där tar det dock stopp. Kusiner till den avlidne kan inte enligt lag ärva.

Finns ingen i ovannämnda arvsklasser är Allmänna Arvsfonden ens legala arvinge.

Arvsklasserna kan man se som huvudregler, men det finns omständigheter som gör att andra kan ärva. Exempelvis om man är gift när man avlider kommer den efterlevande maken att ärva med fri förfoganderätt förutsatt att man har gemensamma barn.

Likaså kan det bli så att den som avlider inte har några legala arvingar, förutom Allmänna Arvsfonden, men har en tidigare avliden make som i sin tur har arvingar inom den första eller andra arvsklassen (enligt ovan). Då finns det en rättsregel i Ärvdabalken som kan ge förtur till dem framför Allmänna Arvsfonden till arv, trots att de inte är släkt till den nu avlidne.

Vill man frångå den legala arvsordningen behöver man upprätta ett testamente.

Har man bara en legal arvinge kan det vara bra att fundera på vad som skulle hända om den personen inte längre är i livet vid ens bortgång. Sådana funderingar är givetvis inte roliga men tyvärr nödvändiga om det är viktigt för dig att styra över din kvarlåtenskap.


Tillbaka till bloggen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

1 × två =